Hej så länge

Sommaren, och semestern har börjat. Och bloggen slutar. Tills hösten är här i alla fall. Det är svårt med elektroniken på landet.

Djurnyhet 3

Stinkpadda sinkar bygge.

Djurnyhet 2

Björnunge krockade med barnvagn.

Mat och dryck

Tagelmaskar är små, smala djur som kläcks i dammar. När de fötts simmar de till ett akvatiskt värddjur och borrar sig in i dennes kropp. Där äter den lite, eller rätt mycket faktiskt på innandömet för att sedan borra sig ut och simma in till närmaste strand, för att kapsla in sig i en vattenväxt, som måste torrläggas så att ett landlevande djur, till exempel en gräshoppa, kan hoppa förbi och känna att den här växten vill jag äta. Och sedan gör den det och får en jävligt lång mask i sig som äter upp den, men långsamt så att den ska kunna råka hoppa till en annan damm och antagligen dö. Och om den gör det så är det ju bra för masken som borrar sig ut. Sedan bör det, för maskens skull, regna kraftigt så att den kan spolas ner i dammen. För att kunna lägga nya ägg. Och sedan dör den väl antar jag. Om den inte dött innan dess vilket är ganska troligt.

Annie Dillards Pilgrim at Tinker Creek är kort sagt en fantastisk källa till kunskap som kanske är fiktion, fast det är inte så viktigt. Men det är viktigt att inte läsa boken samtidigt som man dricker en smoothie. Eller äter spagetti.

Djurnyhet 1

Ur Artikel:

"I nästan tre år fick en hare sitta bakom galler på Skänningeanstalten. Men nu har den långörade fången återfått friheten.
- Den stackaren fick väl två-tre års straff utan att ha gjort något elakt, säger Håkan Larsson på Kriminalvården.
Haren lyckades ta sig in på området när Skänningeanstalten byggdes om från öppen till sluten anstalt för en tid sedan. Anstalten försågs med ett högt staket, vilket försvårat harens flykt från fängelset.

Men när haren upptäcktes inne i rastgården för anstaltens narkotikahund ansåg Kriminalvården att det var dags för frigivning. Kriminalvårdaren Håkan Larsson lyckades fånga in den intagne med hjälp av två kollegor och en säck."

Texten väcker frågor som inte släpper:

Hur kunde en hare bli inbyggd utan att märkas?
Tog det verkligen tre år innan haren upptäcktes?
Tog det verkligen tre år för anstaltens narkotikahund att upptäcka haren?
Hur bra är anstaltens narkotikahund egentligen?
Har haren varit rädd?
Har haren kunnat känna bitterhet mot sin låsta position? Eller var det skönt att sitta inne, utan möjlighet att blir stressad av alla möjligheter som alla andra gräsplättar ger? Man sitter där man sitter.
Kan en hare tänka: gräset är grönare på andra sidan?
Om haren varit en kanin, hade den kunnat gräva sig ut då?

Jag orkar inte ringa och fråga någon men det är spännande att spekulera.

Baksmälla efter valet

Sverigedemokraterna fick nästan fyra procent i EU-valet. Lantmäteriet tycker att kvarteret Negern bär ett exotiskt och ett fantasieggande namn. Och jag går på Drottninggatan och stöter på en neger jag också. En som paddlar i en leksaksaffär.

På väg hem och ...

... något har hänt och jag missade det precis. Jag möter Kajsa Ingemarsson. Hon går snabbt, vilket inte är så konstigt för det regnar och det är på eftermiddagen då man vill vara någon annanstans. 30 meter bakom henne kommer Jonas Hassen Khemiri gående. Nästan lika snabbt går han och nu kan jag inte låta bli att stirra lite, men det gör inget för jag tror att han tycker om det. Ser det ut som.

Och sedan, efter ytterligare cirka 100 meter, står Daniel Sjölin, lutad mot en vägg och röker en cigarett. Daniel Sjölin röker alltså en cigarett. Han är precis lika söt i verkligheten och det vet han om och jag med och vad i helvete var det som hade hänt innan jag hann fram?

Nu sitter jag hemma och undrar. Och Daniel Sjölin kommer aldrig att knacka på min dörr. Han kommer aldrig att berätta.

Jag tittar lite extra i kylen

Upp med armarna och sträck.

Pausen

Våren har gått före bloggen. Och i grund och botten är det bra.