På väg hem och ...

... något har hänt och jag missade det precis. Jag möter Kajsa Ingemarsson. Hon går snabbt, vilket inte är så konstigt för det regnar och det är på eftermiddagen då man vill vara någon annanstans. 30 meter bakom henne kommer Jonas Hassen Khemiri gående. Nästan lika snabbt går han och nu kan jag inte låta bli att stirra lite, men det gör inget för jag tror att han tycker om det. Ser det ut som.

Och sedan, efter ytterligare cirka 100 meter, står Daniel Sjölin, lutad mot en vägg och röker en cigarett. Daniel Sjölin röker alltså en cigarett. Han är precis lika söt i verkligheten och det vet han om och jag med och vad i helvete var det som hade hänt innan jag hann fram?

Nu sitter jag hemma och undrar. Och Daniel Sjölin kommer aldrig att knacka på min dörr. Han kommer aldrig att berätta.