Bögibögibög

För det första kan jag ibland av fag-hagiga typer höra kommentarer av typen "jag är en bög fångad i en kvinnas kropp" och det kan säkert stämma även om jag alltid känner mig lite diffust fel i deras bögvärld. Men efter gårdagens fest hos Åsa och Rachel kan jag glatt konstatera att jag är en bög fångad i en lebbas drömkläder.

Jag har aldrig fått så många (stil)komplimanger av så många på så kort tid.

För det andra känner jag mig lite pinsam som bög nu när Böglobbyn snart börjar sändas. Lite apig i en bur ungefär som ofrivilligt dras med i ett slags kollektivt vrål om att så här är vi, och vi är okej så det så era jävlar. Men å andra sidan klagar jag nu innan programserien ens hunnit börja. Det är lite smått. Det blir säkert bra.

Undrar om det kommer en Flatlobby?

Rousseau

Blev lite förnärmad häromdan när Olivia poängterade att min favvomålare Rousseau också är hennes dotters favvomålare. Ja han var kanske naivist men inte barnbanal.

Och jag har i alla fall en favoritmålare.

Om hon menar banal så menar jag i så fall spartansk. Jag älskar Rousseaus detaljrika tavlor med en spartansk tolkningsnivå. Kvar återstår färgerna, naturen och en möjlighet för själen att få lugn och ro.

Fast egentligen känns hans konst djup. Vet bara inte av vad än men faschinerande är den.

Gulligull

Långt bortom döden hoppas jag att igelkottarna på Haga är, sovandes sin första vintersömn i vår kompost.

Dödsfall

En obehaglig egenskap med livet är hur fort saker kan hända. Ur det tomma intet och på ett ögonblick.

Som igår när jag öppnade dörren till trapphuset och fick se ett lik bara sådär. Grå i ansiktet och med dregel i en sträng från munnen. Senare hörde jag en polis säga att hans kroppstemperatur var 22 grader när han hittades.

Denna man som hängt i trapphuset och lämnat små spår. Nu finns han inte mer och spåren är borta. På ett ögonblick.

Tack vare Carolina Gynning hamnade han dock i Aftonbladet lite perifert. Så kan man också sammanfatta ett liv.

Förra helgen...

passerade jag Stureplan efter midnatt och konstaterade att jag typ aldrig passerat Stureplan efter midnatt. Det var som att se ett nytt ekosystem med okända arter i armanijackor och gucciväskor och för lite kroppsfett.

Upplevelsen fick mig att tänka på vad, egentligen, jag gör på helgerna. Inbillar mig att jag inte helt förpassats till ett tillfredsställande parliv (som jag visserligen är förtjust i) med värmeljus och dvd och en god natt-puss på pannan och ibland kanske något mer.

Eller?

Jag tror jag ska köpa mig ett cinemateketkort och göra någonting mer. Som inte har med Stureplan att göra.

För övrigt känner jag mig vetgirig och det är ju bra.

Film i helgen 2

Upptäckte i går en biocheck som gick ut dagen innan. Det är just sådant som sätter käppar i vardagslyckan. Jag avskyr att ha förlorat möjligheten att gå på bio gratis.

Och sen hittade jag en annan biocheck som inte gått ut. Plus minus noll eller kanske lite mer av plus. Vardagslycka.

Film i helgen 1

Ashton Kutcherhutcherbutchernånting är väldigt söt. Och i gårdagens tv-nöje The butterfly effect agerade han ju faktiskt. Till skillnad från de otäcka barnskådespelarna så klart.

När ska filmvärlden hitta en ny Anton Glanzelius?

Förvirring

Är detta Laila Westersund eller min vän Jenny om 30 år?

Mer om film...

Det kanske roligaste ögonblicket i Ljuset håller mig sällskap är när Melanie Griffith med stela cilikonläppar förklarar att Sven Nykvist är ett geni.

Två världar som möts och man undrar vad som hände. Men rätt fint ändå.

Bra humor

Hur har jag kunnat glömma Mupparnas storhet? Muppets from space är genuin humor och Animal är bäst. Och Miss Piggy.

Om jag får chansen att bli filmstjärna så vore jag hedrad att få bli det i en film med Mupparna.

Betapetfanatism

Tecken på att man spelar för mycket betapet: När man räknar antalet poäng som registreringskyltar kan få. Jag borde lugna mig.

Jag borde skaffa mig en riktig hobby.

Lebbokonst

Fin konst på Haga.

Posh

Min killes mamma bor i den största villa som jag någonsin vistats i. Ett groteskt fyravåningshus och jag älskar det. Och snart ska jag gå på Bukowskis. För andra gången. Vad är det som händer?

Förövrigt fick jag i dag, av en vänlig man, höra att det är helt ok för honom att jag är bög. Man tackar och bockar.

Ångest

Det är bara att konstatera att dagens dag varit ful. En sådan dag när jag ångrar allt.

Jag ångrar nästan allt allt för ofta. Vilket blir lite larvigt eftersom jag inte gjort så mycket som jag kan ångra. Jag ångrar min apati.

Blev dock glad av att tänka på att jag kom på det kanske fulaste jag kan tänka mig: bajsande pudlar. Det är fulhet som förgyller vardagen.

Töntighet

Apropå kåthet så reflekterade jag idag över att jag erotiksurfade rätt mycket på qruiser som singel. Utan att någonsin våga ta kontakt. En slags ultimat flathet.

Ny länk

Lade till en blogglänk. Min bilkamrat och körledare som är rolig. Undrar om hon kommer att märka någonting, någonsin.

Jag kommer i alla fall inte säga något. Förstår inte varför? Ett experiment blir det i alla fall kanske som bara jag och ytterst få utvalda vet om.

Kan också meddela att en kompis till mig tycker att hon (den länkade) är så snygg att hon (kompisen) blir kåt fastän hon inte är flata. Fast de känner inte varandra och ingen av dem läser denna blogg heller för den delen så den okända kåtheten på distans lär bestå för jag säger ingenting.

Lite biobesvikelse

Farväl Falkenberg är vacker och kompetent och lovvärd och välspelad och så otroligt oallmängiltig tack vare det usla manuset.

Och någonstans bland all, i och för sig vacker musik, anar jag den susande växtligheten och villakvarterens ångestfyllda tystnad men mer än så blir det inte.

Det kändes skönt att Karin och jag kunde enas om detta.

Förnedring

Kära Jonas Leksell som i Folktoppen förra veckan tyckte att vår gemensamma badkarserfarenhet är det mest pisamma du ställt upp på. Jag tycker att det är den kanske trevligaste erfarenheten jag har av SVT. Synd att du inte vågar dela denna känsla.

Du var så söt som mullvad.