Konstmuzik

Min coola och smarta vän Kakan är ju som som sagt numera konstmusiker. Och då är det inte bara jag som blajar. Utan P2 som hyllar Moljebka Pulse. Tufft. Fast vad hon än säger så är X-Menfilmerna ganska töntiga.

Varför ska alla statistmutanter se ut som en blandning av snärtorna i Mikas modellagentur och medlemmarna i SLM. Det är så tråkigt när tecknet för tuff ligger i en läder-bh på en anorektisk kropp. Det är inte tufft. Det är fantasilöst.

Jag vill se Kathy Bates som mäktig mutant.

Igår var jag på kalas hos en som har diplom på att hon kan prata med djur.

Schlaaaager

Kan inte bestämma mig för om den holländska poängförmedlaren i schlagerfestivalen var rolig eller enerverande. Fast kommentaren om att programledarna liknade Will & Grace var nog kvällens roligaste ögonblick. Vilket säger en del om nöjesvärdet i spektaklet kanske.

Bäst var Ukraina.

Och Carola bryr jag mig inte om. Fast en ganska rolig länk har jag hittat.

Soppteater

Jaa. Kjol und Bralla kör på med sin kultursatsning. Den andra juni klockan tolv är det soppteater. Female friends av Fay Weldon. Hon är rolig liksom caféägarna.

Textångest

Känslan av att Peder Alton egentligen vill skriva en svår roman eller filosofiska prettodikter men att det inte riktigt funkat är överhängande. Eller varför orkar jag aldrig läsa hans artiklar? Journalistik handlar rätt mycket om att vara klar, tydlig och lockande. Alton är bara krånglig och pubertal. Det andas ångest om de vackra meningarna.

Swedish Butter Camp

Och hur mycket kostade egentligen den mystiska militärkampanjen Swedish Battle Camp som invaderade svensk media under en vecka? Och har min ekonomi med detta att göra? Och hur kommer Gärdets små blommor att må? Alla dessa frågor besvaras säkert på hemsidan men jag orkar inte leta. Det hela känns lite ledsamt.

Nils Petter

Det är upprörande att Nils Petter Sundgren fått sparken. Inte för att han var gaggig, för det var/är han litegrann. Utan för att han var gammal vilket antagligen räckte i sig. Fast man kan ju alltid hoppas att de ersätter honom med en fräsch tant. Kerstin Thorvall.

Que?

Förlåt men på vilket sätt är det här en recension? Varför saknas analysen, eftertanken och den kittlande tankegången? Varför är helt enkelt filmrecensioner i svenska kvällstidningar så djävla dåliga? Ointresse? filmförakt? läsarförakt? inkompetens?

Ännu mer höga hus

För att förstärka den nationalistiska höghusyran på denna blogg vill jag tipsa om ytterligare en höghussida med svenska projekt. Inga jättehöjdare men fina ändå. Svea torn ser lovande ut!

Skyscraperz

Jag vågar äntligen komma ut som nationalistisk skyskrapefetischist. Jag älskar höga hus och jag älskar att se hur de höjer potensen i den svenska småstadsmentaliteten. De är snygga och de är internationella. De är framtiden och de ger en vacker utsikt. För många ger mycket skugga och blåsiga hörn men fan så imponerande skylines. I love New York som Madonna sjunger.

En länk vill jag skänka: På den fantastiska Emporis kan man läsa om och titta på alla (nåja) höga (nåja) hus i alla länder. Och det går att förfina sökandet till städer. Och det finns topplistor. Den tjugonde högsta byggnaden i Stockholm är hötorgsskrapa nummer ett på 72 m. Till exempel.

Bloggmobb

Well well well. Bloggmobben drar över nätet. Bodil och eliten trakasseras. Inget nytt under solen alltså. Bara ännu ett forum. Och samtidigt lever andra med tystnaden.

Hallå.