Nästan på riktigt
söndag, februari 17, 2008
Ensamhet
Inget är så skönt som när jag kommer hem från någon eller några som jag tycker om och får vara ensam. Känslan av att jag inte är ensam men att jag just nu får vara ensam. I en större stad med möjligheter.
Att umgås handlar om att upprätthålla kontakter så att jag sedan kan skörda frukterna av ensamhet. Utan att känna mig ensam.
Att umgås handlar om att upprätthålla kontakter så att jag sedan kan skörda frukterna av ensamhet. Utan att känna mig ensam.
lördag, februari 16, 2008
På språng
På Krukmakargatan stinker det. Folk dör i min trappuppgång av fylla och man bråkar med varandra eller med sig själv. Vilket innebär ångestskrik i en lägenhet nära mig i vargtimmen.
Och det luktar lite knark ibland.
På innergården kan jag se en kamphund. En elak tant matar duvorna vid cykelstället så att jag får torka fågelskit av cykeln varje morgon. Fast just nu är cykeln trasig så det är inte så noga, tack och lov.
Det är trashfolkligt och ihoplappat och det luktar förfärligt illa faktiskt. Men jag bor granne med restaurangen S:t Stefan, bara det. Och jag har grannar som lämnar skor i hissen åt andra.
Nej jag vill inte ha men tack för att du ställer dom där. Det är fint.
Och det luktar lite knark ibland.
På innergården kan jag se en kamphund. En elak tant matar duvorna vid cykelstället så att jag får torka fågelskit av cykeln varje morgon. Fast just nu är cykeln trasig så det är inte så noga, tack och lov.
Det är trashfolkligt och ihoplappat och det luktar förfärligt illa faktiskt. Men jag bor granne med restaurangen S:t Stefan, bara det. Och jag har grannar som lämnar skor i hissen åt andra.
Nej jag vill inte ha men tack för att du ställer dom där. Det är fint.
Kollegial kärlek
Alla hjärtans dag.
Trams för de ensamma men fint för kollegerna på Krukmakargatans apotek.
I alla fall för de som äter gelatin.
Trams för de ensamma men fint för kollegerna på Krukmakargatans apotek.
I alla fall för de som äter gelatin.
tisdag, februari 12, 2008
måndag, februari 04, 2008
söndag, februari 03, 2008
Barn
Trash-Stefan gör sig påmind med ett konkret tecken: barnkörer.
Jag tycker om barnkörer har jag upptäckt. Särskilt när de förekommer på en skiva av Björk eller Stina Nordenstam. Om typ Scorpions använde sig av barnkörer (vilket dom alldeles säkert gjort) skulle jag må illa.
Men inte när Björk gör det, som i Undo eller It´s not up to you från Vespertine.
Klippet visar inga barnkörer men väl en kör som låter som en barnkör. Gott så.
Förövrigt betyder detta inte att det är okej med barn på film. De är allt som oftast förskräckliga. Och jag tror inte att barnskådespelare i kör på film är kul heller.
Jag tycker om barnkörer har jag upptäckt. Särskilt när de förekommer på en skiva av Björk eller Stina Nordenstam. Om typ Scorpions använde sig av barnkörer (vilket dom alldeles säkert gjort) skulle jag må illa.
Men inte när Björk gör det, som i Undo eller It´s not up to you från Vespertine.
Klippet visar inga barnkörer men väl en kör som låter som en barnkör. Gott så.
Förövrigt betyder detta inte att det är okej med barn på film. De är allt som oftast förskräckliga. Och jag tror inte att barnskådespelare i kör på film är kul heller.
Etiketter: youtube



