När jag blev Prussiluskan

Det är inte alltid så trevligt när verkligheten trillar in under en visning av verkligheten, det vill säga den ganska kassa filmen Om morgondagen vet man aldrig. Alltså, att se på bio om hemlösa är okej. Att se på bio om hemlösa med hemlösa är inte okej. Märkte jag när de pratade och skrattade fel, på fel ställen.

Var sak har sin plats och att ta del av misären kräver distans. Det är den ljumma empatins ok.

Oscarfood

Oscarsmat 2006: klassisk trashlyx. Förhöjande, ljuvligt, exklusivt. Jag vann den ständigt inofficiella matlådetävlingen i några dagar.


Oscarsmat 2007: casual, mysigt, olyxigt men inbjudande. (Med andra ord en god chevrélasagne)

Oscar

Dagen efter och det känns ännu en gång lite som om man tagit en drink för mycket. Oscar overdose med en dryg programledar-Pontus Gårdinger. Fast det var ändå lovely. Mycket flator i snygga kostymer och världens snyggaste faun James McAvoy alias herr Tumnus. Han är faktiskt hetare i Narnia än i verkligheten. En sockerbit på klövar.

Peak

Det kommer nog aldrig ett band lika bra som Army of lovers igen. Någonsin. Titta bara på det fantastiska klippet från 1989.

Hitsen radade upp sig och de var regionala världsstjärnor. Idag minns Sverige, Ryssland och alla bögar världens bästa glamour. Synd för alla andra.

Tiptop

Det är alltid uppiggande att påminnas om den naiva och trygga glädjen, som till exempel igår.

På testtur med snabbtåget Regina 250 genom Mälardalen. 250 kilometer i timmen med sladdar, datorer och mätapparatur på nästan alla säten Det är exklusivt, spännande, framtiden.
När jag tar upp mobilen för att ringa redaktören tittar jag ut och ser en rödräv i fin vinterpäls. På en åker.

Hoppfullt

Holländsk familjepolitik i dess mest glädjande form.

What's up

Åh,

Här sitter jag nu och pustar ut och känner mig slö på samma gång. Vad kunde jag ha gjort bättre idag?

Är det frilansvarats olidliga oförutsägbarhet? Med leda och stress. Och kreativitet icke att förglömma.

Någonting muntert som jag inte kan glömma är hur två osannolika ting slagit sina påsar ihop till en sannolik duo. E-Type och Skönhetsrådet har blivit ihop. Det hela är ganska roligt.

E-Type har haft en vikingabåt i sin Brommaträdgård hela hösten.

Ytlig

Jag tycker ju om Åsa Domeij och ändå fick jag ångest i natt när jag drömde att vännen Fia klippt sig som Åsa Domeij. En lång och tydlig dröm var det och det var håret som gjorde att hon såg ut som Åsa och hon var glad och jag tyckte att hon var ful. Jag tyckte att det var obehagligt.

Någonstans går tydligen gränsen jämt. För mig gick den vid Åsa och det känns inte bra.