En dag som inte är i Stockholm

Jag besöker Skövde. En parantes. En mellandag som är förbi.

Skövde är en sådan stad som kanske gör sig bäst en grådisig januaridag. I skymningen. Det vackraste som kan drabba stället är mild melankoli. Några alternativ finns egentligen inte.

Skövdes högsta hus kallas, enligt en kille jag pratar med, för hoppskrapan efter att en tjej dödsstörtat där för några år sedan. Fast det är kanske inte melankoliskt utan något annat.