Lite mer Alingsås

Jag står i en pressfålla i Alingsås för att kanske, kanske få prata med kungaparet. I pressfållan står jag, två lokalpressjournalister och två kommuninformatörer. Jag funderar på hur kameran fungerar. Tänker på Stieg Larssons superjournalister. Där är jag inte tänker jag. Nu är jag hovreporter för en byggtidning. Hur gick det till? Jag kan inte förklara sammanhangen.
Kungen och drottningen anländer. Några skolbarn vinkar. Barnen har jag pratat med för jag tänker att barn pratar man med i ett hovreportage, också om det är till en byggtidning. Barn går alltid hem. Det ultimata vore om de haft en hundvalp med sig. Gärna en halt sådan men det har de inte. Det får gå ändå.
Kungen och drottningen pratar med kommunpolitikerna. Vi i fållan hör inte. Vi lutar oss framåt men det hjälper inte. I stället fotar jag med chefens fina kamera. Det hjälper nog inte heller, tänker jag. Det blir nog suddigt. Det blir det.
En dag går. Jag åker runt i en bil med kommuninformatörerna till olika byggen som kungaparet besöker. På alla ställen finns det fållor. Där står jag och fotar suddigt. Jag känner mig suddig. Jag tänker lite till på Stieg Larssons superjournalister.
Till slut vågar jag: jag hojtar till drottningen och en kort, men kärnfull intervju äger rum:
Hur har dagen varit?
- Den har varit trevlig och lärorik.
Har ni fått inspiration till slottet?
- Absolut.

Där satt den. Jag lyckas också med mitt andra mål: Att fota drottningen i bygghjälm. Och det var en vacker dag och barnen sade gulliga saker.