tisdag, september 16, 2008

Film som tränger sig på

En dålig film med Bruce Willis på tv. Han har långt hår när han ska spela yngre i tillbakablickar. Han har alltid långt hår i tillbakablickar och är alltid lika ful. Han är ful och spelar dåligt och jag har inget bättre för mig och jag börjar gråta. Det är meningen att jag ska göra det för Michelle Pfeiffer mår lite dåligt när hon bråkar med Bruce Willis. Det skulle jag också göra om jag var hon.
- Klipp håret, skulle jag säga men det gör inte hon och nu gråter jag.
Jag har aldrig gråtit till en film av Ingmar Bergman. Man gör oftast inte det för det är intellektuella filmer. Jag skulle vilja gråta till Ingmar Bergmans filmer för det känns oftast bra att gråta. Till filmer i alla fall. Trodde jag tills jag såg filmen med Bruce Willis i långt hår. Han förstörde den känslan och nu är jag till och med lite mindre sugen på att se om Par i brott. Bruce Willis var snygg då men jag vet ju hur det blir några decennier senare.

Etiketter: