Men Meryl är ju bra

- Mamma Mia är en billig film utan fantasi. Eller en dyr film som ser djävligt billig ut. Med reaktionära och osympatiska karaktärer. Och som klämmer in lite krystad homofeeling och feminism (en svag antydan på slutet) för så ska det ju vara nu för tiden. Åtminstone om man ska tjäna lite pengar till det tjocka ABBA-kontot.
Och med ett så dåligt manus med lövtunna karaktärer, som därmed saknar humor, undrar jag om det inte varit bättre om de bara kört låtarna? Det hade besparat mig en himla massa transportsträckor.
Kort sagt, ett cyniskt slarvbygge med väldigt bra låtar som redan gjorts väldigt mycket bättre på skiva.

Varför säger jag detta på lunchrasten (Inte särskilt slagfärdigt eller rappt men högt, för att vara jag) när kollegor tjittjattar om hur bra den är? I ett slags mysigt kallprat över matlådorna. Jag tycker om mina kolleger och vill egentligen inte säga så mycket. Jag tycker att min lunchmat är för god för det.

- Meryl Streep är ju så bra och miljöerna, så vackra, säger dom.

Det är näst intill kul att vara glädjedödare när folk har dålig smak. Längre än så sträcker sig inte min lust att vara trevlig.