Kändismus
Det roligaste med Harriet Anderssons memoarer är att hon pratar om sin mus. Och då är boken rolig i övrigt också. Harriet Andersson må ha dött i Viskningar och rop men på Scalateatern sjöng hon textrader som:
"Jag är så syndig, så syndig, så syndig så det är inte klokt, helt enkelt. Jag är så yndig, så yndig, så yndig så det finns inte ord helt enkelt. På sommarn syndar jag i Tylösand. Ni skulle se min rygg om kvällarna. Den är så sandig, så sandig, så sandig."
"Jag är så syndig, så syndig, så syndig så det är inte klokt, helt enkelt. Jag är så yndig, så yndig, så yndig så det finns inte ord helt enkelt. På sommarn syndar jag i Tylösand. Ni skulle se min rygg om kvällarna. Den är så sandig, så sandig, så sandig."
Etiketter: film

0 Comments:
Skicka en kommentar
<< Home