fredag, juni 08, 2007

Nej

Döden kommer ofta plötsligt, när vardagen pågår. Sedan är livet som du känner det förbi, konstaterar Joan Didion. I Six Feet Under har det visats varje vecka.

Egentligen är det löjligt att bli så berörd. Av en tv-serie, av fiktiva karaktärer.

Men när huvudkaraktärerna i serien till slut också fick dö, från varandra, blev den plötsliga övergången så extra tydlig och jävla outhärdlig. Från liv till minnen. Och att vara den som blir kvar sist. Stackars Claire.

Och bilden på huset som användes till inspelningen av serien ser ut såhär

Etiketter: